Flera konsulter räddningen för konstnärer i norr?

Nya visioner av KC-Nord vid möte i Luleå

Ett 20-tal konstnärer från Gävle i söder till Kiruna i norr deltog vid Konstnärscentrum Nords seminarium och årsmöte 18 mars vid Konstens Hus i Luleå. KC Nord är en sammanslutning av yrkesverksamma konstnärer bosatta i Norrland och föreningens främsta uppgift är att skapa bättre möjligheter till jobb och uppdrag för sina medlemmar. Vid helgens årsmöte hade man också lagt in ett litet seminarium om de olika regionala näringslivsprojekt som pågått de senaste åren, och huruvida KC Nord kan dra nytta och lärdom av dessa. Ett specifikt förslag till ett långsiktigt projekt som KC Nord själva kan driva presenterades som seminariets huvudpunkt.

Margareta Klingberg, Peter Lundström och Kent Gustavsson på tåget mot Luleå.

I seminariet berättade först Peter Lundström om det landstingsdrivna byggkonstprojekt som pågått i Västerbotten sedan 2003. Från de cirka 40 konstnärer i länet som hade anmält intresse från början begärdes in text- och bildmaterial, och av de 27 som inkom med svar gjordes ett representativt urval på ett tiotal konstnärer vilka hade de mest fylliga presentationsmaterialen. Dessa presenterades sedan i var sin vikta A3-folder vilka spreds ut hos en mängd presumtiva företag och intressenter. Viktigt var att man sökte efter s.k. skarpa jobb, sådana som skulle kunna genomföras utan bidrag från kulturarbetsförmedlingen. Några jobb skapades och vidareutvecklades sedan i KRU, Konstnärsdriven Regional Utveckling i Västerbotten, som en del i landstingets EU-projekt. Peter Lundström visade därpå några exempel på goda projekt som genomförts vid ett par skolor i Skellefteå och Burträsk samt vid simhallen i Norsjö.

Mats de Vahl tog vid och informerade om liknande satsningar i Västernorrland. Utifrån försöksprojektet Konstnär - Näringsliv 2003, där 10 konstnärer i norra länsdelen medverkade, övergick satsningen så småningom i det samlande strategiprojektet Konst som Resurs. Åtta stycken pilotprojekt startade 2005 där åtta företag går in och möjliggör var sin 3-månads anställning för åtta olika konstnärer. Varje företag går in och ”köper” ett konstnärligt uppdrag för 25.000 kronor plus motsvarande 15.000 kronor i s.k. eget arbete. Tillsammans med bidrag från Kultur-AF och EU-medel från landstingets delprojekt Konst i Västernorrland kan huvudmannen Konst som Resurs gå in och anställa en konstnär för varje uppdrag. Sex sådana jobb har nu kommit igång sedan starten. Tanken med projektet är att det senare kan ge förutsättningar för flera liknande jobb men där det offentliga stödet kan minska. Från och med i år har också konstnären Lars Ahlström anställts för att undersöka och följa upp aktuella byggprojekt i länet utifrån Sverige Bygger - listorna. Samtidigt går han ut med intresseförfrågningar hos länets konstnärer. Fyra olika projekt är redan på gång, vilka var för sig ligger i storleksordningen från hundra tusen till upp mot en halv miljon kronor. Mats de Vahl underströk avslutningsvis betydelsen av att inmuta begreppet Konst i Västernorrland som en informell samlande kraft vid sidan av de mer officiella kulturinstitutionerna Teater Västernorrland, Musik i Västernorrland o.s.v.

Från Norrbottens horisont berättade Maria Alm om det som händer där. Projektet Norrbotten - Bygg och Konst startade 2005, inledningsvis med försök att hyra ut konst och konstnärer till företag och intressenter. Sedan har det övergått till en mera uppsökande verksamhet för att skapa riktiga ”skarpa” jobb. Här arbetar Maria Alm tillsammans med Eva Hagström och Eva-Stina Sandling utifrån länets Sverige Bygger - listor. Projektet som stöds av Länsstyrelsen beräknas pågå 2006 ut, och har hittills skapat ett par större uppdrag. Utifrån egna kontaktnät söker man upp konstnärer efter varje speciellt uppdrags karaktär. Till skillnad från de övriga länen ser Maria Alm deras arbete som ett mera privat projekt, där det är svårt att ta på sig ett ansvar för att alla konstnärer i Norrbotten ska tillfrågas för varje tillfälle. Det skulle bli för otympligt och ineffektivt och kanske kosta mer än det smakar. Flera på mötet höjde ett förvånande ögonbryn och en av deltagarna, Mats Wikström, önskade uttryckligen att projektet borde visa större öppenhet gentemot konstnärskåren i Norrbotten. Man borde även här gå ut och pejla förhandsintresse ungefär på samma sätt som i Västerbotten och Västernorrland.

Åsa Bergdahl presenterar det nya KC-förslaget.

KC:s förslag
Hur drar man nu lärdom av dessa projekt? Hur kan KC-Nord gå vidare och hjälpa till för att ytterligare möjliggöra jobb för konstnärer? Åsa Bergdahl presenterade ett förslag som hon tagit fram med hjälp av en arbetsgrupp som utsetts av KC-styrelsen och ett förberedande intressemöte i december med tänkbara intressenter och finansiärer. Gruppen har bestått av konstnärerna Åsa Bergdahl, KC, och Peter Lundström, representant från projekt som varit igång (KRU, Konst som resurs och BD - Bygg och konst), samt Jörgen Dahl, kultursekreterare i Gävleborg och landstingsrepresentant, och Anita Eriksson, chef för Kultur-AF i norra regionen. Tanken är att försöka se Norrland i sin helhet som ett arbetsfält som borde penetreras bättre och mera konsekvent under en längre period. För det behövs en samling konsulter som kan arbeta över hela det norrländska fältet. Konkret skulle KC kunna bli projektägare för att skapa ett treårigt projekt. Styrgrupp för projektet kommer att utses med representanter från finansiärerna, KC och projektledare.

Det handlar om ett långsiktigt projekt som är tänkt att bli självbärande efter tre år då projektpengarna tar slut. En projektledare anställs av KC under tre år efter att tjänsten utannonserats på vanligt sätt. Anställningen finansieras av KC och vissa offentliga instanser i Norrland. Uppgiften är insamlande av information, rådgivning, initierande och ledande av projektet. Projektledaren ska arbeta för sin egen avveckling tredje året. Då ska det framtida konsulterna klara sig på egna ben. Konsulterna skulle bestå av 10 personer, två från varje län, i ett arbetslag som kan lära och stödja varandra i uppgiften att finna uppdrag för konstnärer inom näringslivet. Konsulterna arbetar redan från början med provision, förslagsvis 30 % av uppdragets totalsumma. Alla uppdrag blir ”skarpa uppdrag” utan anställningsstöd från arbetsförmedlingen. Konsulterna erbjuds också möjligheten att få ”starta-eget-bidrag” från AF-Kultur. De får delta i en specialutbildning för ändamålet där de arbetar med de uppdrag de från början tagit fram, och får på så sätt arbeta med verkliga uppdrag med stöd från början av tidigare erfarna handledare. Målet är att så långt som möjligt ”byta uppdragskonstnärer” med varandra, att få rotation av norrländska konstnärer! De konstnärer som är intresserade av att arbeta som konsulter ska tänka långsiktigt, konsultuppdragen bör kunna pågå i en tioårsperiod.

De radikala poängerna med projektet är långsiktigheten, länsöverskridandet och ett rejält grepp om den privata marknaden. Det tar tid att bygga upp kännedom om vad en konstnär kan göra och de flesta byggprojekt tar flera år från idé till slutgenomförande. Konstnärerna behöver ges uppdrag på andra orter än sina egna, där det lätt blir överetablering. Konsulternas uppgift blir att vidga arbetsmarknaden, att utanför den vanliga offentliga sfären (konstrådet, landsting, kommun) söka upp nya idéer för konstnärliga uppdrag inom näringslivet. På ett sätt kan man se det som ett införande av agentverksamhet till förmån för (de flesta) konstnärer som har svårt att nå ut med sin kompetens i samhället.

Förslaget kom att diskuteras livligt och KC Nord beslöt sedan som en punkt i årsmötet att stödja fortsatt undersökning för att realisera projektet. Åsa Bergdahl fick uppdraget att kolla upp intresse hos olika möjliga finansiärer i Norrland. På kvällen efter mötet fortsatte diskussionerna, på Konstens Hus och sedan på lokal i Luleås nattliga utbud.

Aino Näslund och Mats Wikström diskuterar vid frukostbordet.

På morgonen efter, när dimmorna började skingras, samlades flera långväga konstnärer vid hotellets frukost för att ytterligare skärskåda läget, i så att säga nytt ljus. Och visst, man var överens om att alla ansträngningar för att skapa jobb är värt att stödjas. De allt snävare offentliga kanalerna som nu finns räcker inte långt och konstnärerna måste på sikt själva skapa egna vägar till utkomst av sitt yrke i samhället. Mötet i Luleå kan vara startgropen för de långsiktiga möjligheterna!

Text och foto: Jan K Persson